Jag har gått igenom flera svåra vårdnadstvister de senaste åren och pratat med många andra med samma erfarenheter. Här kommer en lista på råd som jag samlat på mig genom åren. Om du vill veta mer om min kamp så kan du läsa om den på sidorna ”Hem” och ”Min berättelse”. Mina råd kanske ger dig något så att din vårdnadstvist blir lite lättare. Du får gärna bidra med saker som du tycker att jag har missat i kommentarerna.
1 – Gör det som är bäst för barnen
Kom ihåg att du kämpar för dina barn. De har rätt till ett bra liv med en bra relation till båda sina föräldrar, så länge ni båda är kapabla föräldrar. Gör det som är bäst för barnen, oavsett vad andra säger åt dig att göra.
2 – Tappa inte en sekund
Så snart du inte får träffa dina barn så måste du agera – tiden är inte din vän. Ju längre tiden går desto svårare blir det, speciellt om barnen är små. Så snart det gått lite tid utan att du fått träffa dina barn så kommer det att användas emot dig. De kommer att säga att anknytningen mellan dig och barnen har brutits och att du inte får träffa dem på grund av det. Du kommer att få höra lögner om att barnen kan bli traumatiserade av att träffa dig eftersom ni inte träffats på länge.
De kommer att dra ut på tiden så mycket som möjligt och använda fula knep för att göra det. Utredningar kommer bli försenade, möten kommer att missas eller ställas in. Allt för att hålla barnen ifrån dig så länge som möjligt för att sen kunna använda ”bruten anknytning” som argument mot dig. Låt dem inte göra det. Agera på en gång och agera bestämt.
3 – Var inte rädd för att gå till domstol
Försök få till en lösning utanför domstol, om det går. Prata med din tidigare partner direkt, om ni har kontakt. Sköt kontakten mellan vänner och familj om det krävs. Ta hjälp av socialtjänsten om det går. De brukar inte vara särskilt hjälpsamma men ibland har man tur. Om inget av ovanstående fungerar så måste du gå till domstol på en gång. Om du får en dom som inte är bra för dina barn så går du tillbaka till domstolen. Du fortsätter så tills du fått en bra dom eller tills ni hittat en bra lösning utanför domstol.
I en vårdnadstvist står varje part för sina egna kostnader. Domstolen står för sina kostnader, du betalar för din advokat och den andra föräldern betalar för sin advokat. Din hemförsäkring täcker cirka 80% av dina kostnader (Rättsskydd). Om du har låg inkomst så kan staten ibland täcka en del av det som är kvar (Rättshjälp). Om du ändå inte har råd så kan du representera dig själv utan advokat och då kostar det bara 900 kr i ansökningsavgift till domstolen. Om du ändå inte får träffa dina barn så har du inget att förlora i en domstol. Gå dit och representera dig själv och dina barns rätt till båda sina föräldrar.
4 – Lita inte på myndigheterna och deras tjänstemän
Det är viktigt att veta från början att ingen myndighet kommer att utreda vad som hänt eller vad som bör göras åt det. De kommer att säga att de utreder och skriva dokument som de kallar för utredningar men det är inga utredningar. Ofta skriver de bara ner vad varje part har sagt och sen tar de parti för en av parterna. Den part de stödjer får fritt spelrum att ljuga så mycket de vill och attackera den andra parten. Utan att någon ifrågasätter eller tar reda på vad som faktiskt är sant.
Familjerättens handläggare, som är de som gör ”utredningarna” i vårdnadstvister, saknar alla nödvändiga komponenter för att göra ett bra jobb. De har dålig utbildning, bristfälliga utredningsmetoder, dåliga arbetsverktyg, bristande ledarskap och ofta fel mentalitet för jobbet. Att höra en utredare säga rakt ut ”jag bryr mig inte om sanningen” eller ”fakta är inte relevant” är normalt i en vårdnadstvist. De som jobbar som handläggare på familjerätten håller inte med om detta men det finns gott om före detta familjerättshandläggare som kan vittna om att det stämmer. Personalomsättningen är ofta väldigt hög och många slutar för att de ser hur dåligt det fungerar. När en utredning och en rekommendation visar sig vara dålig skyller utredarna på domstolarna – det är ju de som fattar besluten.
Domstolarna, som är de som fattar besluten i vårdnadstvister, är inte mycket bättre. Visserligen har de bättre utbildning, arbetsverktyg och metoder. I alla fall i teorin. Tyvärr så har de inte rätt mentalitet för att göra ett bra jobb. Att nämndemän somnar under rättegången är inte ovanligt. Att höra domare säga ”måste du verkligen lämna in din bevisning” är också fullt normalt. De dömer nästan alltid i linje med familjerättens rekommendation. När domen visar sig vara felaktig så skyller domstolarna på familjerättens handläggare – de är ju de som gjort utredningen och lämnat rekommendationen.
Polis och Åklagare kommer inte att utreda någonting. Om de skyller ifrån sig på någon annan så är det antingen varandra eller någon av de andra parterna (socialtjänst eller domstol). Oftast bryr de sig inte ens om att skylla ifrån sig eller ge någon förklaring för sina beslut. Deras standard motivering är att inget går att utreda på grund av brist på bevis. Oftast kollar de inte ens på det bevisunderlag som finns.
På det här sättet behöver ingen av myndigheterna eller någon av deras tjänstemän ta ansvar för någonting. De kan alltid skylla på någon annan myndighet och tjänsteman. Eftersom tjänstemän aldrig hålls ansvariga för sina fel, och myndigheter i stort sett är immuna mot konsekvenser, så kan de fortsätta förstöra folks liv utan att någon stoppar dem.
När myndigheterna inte gör sitt jobb så ska du anmäla dem till IVO, JO, DO och Polisen. De kommer inte att göra något åt det men du bör anmäla i alla fall. Annars kommer de ifrågasätta varför du inte anmält felen.
5 – Samla all bevisning du kan
Bevis på vad som har hänt och inte hänt är väldigt viktigt i en svår vårdnadstvist. Även om myndigheterna inte kommer titta på din bevisning så finns det många andra anledningar till att det är viktigt att du har den. Du kommer behöva den för att inte själv tappa kontakt med verkligheten när du blir attackerar med falska anklagelser. Du behöver också bevisningen om du väljer att gå ut offentligt med vad du blivit utsatt för. När dina barn blir äldre kommer de förmodligen att vilja veta vad som hände. Då är det viktigt att du kan bevisa sanningen, om det behövs.
Spara all kommunikation (SMS, mejl, DMs, brev, etc.) med alla involverade parter. Både under vårdnadstvistens gång och när den är över. Det är också viktigt att spara all dokumentation (foton, filmer, utredningar, anmälningar, kvitton, etc.) som har med vårdnadstvisten att göra. Spela in allt ljud (över telefon och fysiskt). Det är viktigt att spela in alla gånger du umgås med dina barn, alla gånger du träffar din tidigare partner, alla gånger du pratar med och träffar myndigheter. Spela också in alla möten, förhör, rättegångar, etc. Spela in varje sekund, missa inte något.
Det är lagligt att spela in ljud i hemlighet så länge du själv deltar i inspelningen. Det finns program för att ladda ner sms från telefonen, så att du får alla i ett långt dokument. Du kan göra samma sak med Facebook DM och andra digitala verktyg. Du kan ladda ner appar för inspelning av ljud eller köpa diskret utrustning som spelar in allt runt omkring dig. Samla all bevisning på en plats och organisera den löpande, så att du hittar den när du behöver den. Ha säkerhetskopior på andra platser, så att du aldrig tappar bort bevisningen.
Var medveten om att myndigheterna inte gillar att du samlar på dig bevisning. De kommer säga åt dig att sluta med det. De vill inte att sanningen kommer fram för då måste de ta ansvar för vad de gör.
6 – Skaffa en bra advokat
Advokater är som allt annat, kvaliteten går från väldigt dålig till väldigt bra. Det är viktigt att veta att advokater som jobbar med vårdnadstvister har ett tak på hur mycket de får ta betalt per timme. Timtaxan justeras årligen men taket gör att din kostnad per timme ofta är densamma oavsett om du har en bra advokat eller en dålig. En annan sak som är bra att veta är att de flesta advokater som jobbar med vårdnadstvister mest är intresserade av att ”administrera” processen. De skickar in alla dokument och sköter kommunikationen med domstolen och motparten. Sen följer de samma mall för processen, oavsett hur din och dina barns situation ser ut.
Se till att din advokat förstår er situation och gör det som är bäst för dig och barnen. Se till att advokaten kommunicerar bra med dig under vårdnadstvistens gång och att hen förbereder både sig själv och dig inför varje moment. Var inte rädd för att byta advokat om den du har inte sköter sig.
7 – Se till att du har bra stöttning
Alla vårdnadstvister är jobbiga och slitsamma, för alla parter. En svår vårdnadstvist kan vara förödande. Det är en tuff process, speciellt om du hela tiden blir attackerad med lögner och falska anklagelser. Om du har samlat bevisning så blir det lite lättare för du vet vad sanningen är och du vet att du kan bevisa den. Utöver det så behöver du ta stöd från alla du kan. Se till att ha någon att prata med, speciellt under de svåraste perioderna. Vänner och familj är de mest uppenbara och förhoppningsvis finns de där för dig.
Det finns också stödgrupper med människor som går igenom samma sak, vi är tyvärr inte ensamma om det här du och jag. Sök på nätet så hittar du stödgrupper. Ta kontakt med dem och få stöd, det är därför de finns. En psykolog kan vara bra ibland, de är proffs på att stötta folk. Om det går så långt att du känner att du inte orkar mer så tänk på att dina barns framtid hänger på dig. Det finns många som kan stötta dig men ingen annan som kan göra jobbet åt dig.
Om det blir riktigt mörkt och du inte ser någon annan utväg än att avsluta allt så måste du kontakta någon som kan hjälpa dig. 1177 har listor på människor som kan hjälpa dig (LÄNK)
8 – Ge aldrig upp
Oavsett vad som händer eller hur länge och hur mycket du måste kämpa så får du inte ge upp, det är dina barns liv det handlar om – de behöver dig. De behöver att du kämpar, att du orkar, att du finns där. Även om ni inte får träffas på många år så behöver de dig på andra sidan av vårdnadstvisten.
9 – Hjälp till att förändra och förbättra
Det är lätt att bli arg och bitter när man blir behandlad som vi har blivit, speciellt när det pågått i många år och man lärt sig att myndigheterna stjälper mer än den hjälper. Det är dock viktigt att inte fastna i ilskan och bitterheten, använd det som drivkraft istället och engagera dig för att förändra. Dels så blir världen bättre av det och dels så kommer du att må bättre.
Det krävs engagemang och hårt jobb från oss alla för att få till förändring och även om ingen kan göra allt så kan alla göra något. Det finns många sätt som du kan hjälpa till på, här kommer några exempel:
Gå med i en stödgrupp
Dela med dig av dina erfarenheter för att hjälpa andra. du kanske inte behöver det stödet men det finns många andra som behöver ditt stöd.
Gå med i en föräldraorganisation
Det finns organisationer som jobbar med vårdnadstvister på politisk nivå. Även om du inte vill vara en aktiv medlem så behövs ditt medlemskap för att få kraft i organisationen.
Gå med i ett politiskt parti
Kolla vilken typ av familjepolitik de olika partierna bedriver och engagera dig i det parti som bäst stämmer överens med dina värderingar. Alla politiska partier vill ha fler medlemmar så du kommer att vara välkommen.
Skriv en bok, en blogg eller debattartiklar
Det är både informerande för allmänheten och ett utlopp för dina egna tankar och känslor.
Skriv till politiker, myndigheter, journalister och andra beslutsfattare
Berätta om felen i systemet när det gäller vårdnadstvister. Om en gör det så händer inget men om tillräckligt många gör det så kommer de att agera till slut.
Gå ut offentligt med vad du varit med om
Så att allmänheten får reda på hur illa ställt det är i samhället när det gäller svåra vårdnadstvister. Det kommer ju med risker förstås så överväg det noga innan du gör det. Bygg en hemsida, skriv en bok, gå ut på sociala medier, kontakta journalister och politiker, gå i demonstrationståg. Skrik så högt du kan, så länge du kan och till alla du kan – tills du når fram.
Att vårdandstvister utvecklas som de gör, att mamman ofta anklagar pappan för olika brott, ofta sexulella, är satt i system. Att rättsvårdanden myndigeter, forskarvärlden, anda myndigheter m.fl som har ett ansvar i detta, inte agrerar eller åtminstonne publicerar, argumenterar mot denne rättsröta, är inget annat än fruktansvärt!
Håller med helt och hållet. Om du inte redan gjort det så rekommenderar jag att du läser den externa granskningen av VBU utredning 3. Du hittar den långt ner under fliken bevisunderlag, den visar tydligt hur fel de gör.
Hej,
Jag befinner mig i en jobbig vårdnadstvist som precis ska börja med muntlig förberedelse här snart. Min fru/ex och ett barn har skyddade personuppgifter vilka jag har överklagat.
Jag vill dela med mig av mina lärdomar hittills.
1. Hitta en bra advokat. Sök på Sveriges advokatsamfunds webbsida. Prata med några olika i telefon om din situation och hur de ser på vad som behöver göras för att dina chanser ska bli så bra som möjligt i kommande process.
2. Detta är viktigt att advokaten kan förmedla till dig, annars är det nog inte en bra och erfaren advokat. Processen i domstol verkar inte enbart handla om bevisning i vårdnadsmål och utan också om den bild man vill förmedla och domstolen ska få om en själv. Domstolen ska bedöma risken framöver, och givetvis tar de hänsyn till vad som sagts om dåtiden och bevisning, men det viktigaste verkar vara att domstolen kan se att en själv har insikt och tar ansvar för vad som hänt tidigare och för att det ska bli så bra som möjligt för alla inblandade parter framöver.
3. Sök hjälp hos Manscentrum och psykolog direkt och var beredd på att gå där ofta och länge. Dels för att få en bättre insikt, dels för att kunna förmedla till myndigheter och domstol att man gör vad man kan för att utvecklas för att bli en så bra förälder som möjligt.
4. Läs boken ”Meningen med våld” av Per Isdal.
5. Var beredd på att frekvens med umgänge i nuläget troligtvis inte kommer att bli på den nivå man själv tycker är rimligt. Tänk på hur det kan bli på sikt istället och försök att få umgängestillfällena att bli bra motivation att utveckla relationen med ditt barn och att se till att det kan leda till möjlighet till mer umgänge på sikt. Kanske krävs en en stämning om vårdnad, men det borde också ligga i domstolens och socialtjänstens intresse att det blir utökat umgänge med förälder, det bör vara barnets bästa.
6. Sammanfattningsvis behöver man kunna trygga motparten, myndigheter och domstol att man är hjälpsökande, har insikt, är öppen och ärlig (men behöver inte gå in på detaljer), och tar ansvar.
På punkt 6 menade jag att det kan krävas stämning om umgänge.
7. Anmäl dig till föräldrakurs och föräldrastöd via socialtjänsten. Du kan komma i kontakt med dem via kommunen/socialtjänstens webbsida.
8. Var lugn och saklig, och bolla tankar med ditt ombud.
9. Ingen myndighet eller domstol uppskattar att få en stor mängd material att gå igenom. De är inte intresserade. De är intresserade av den stora bilden/helheten och de är intresserade av att en själv också har insikt i och tar ansvar för den stora bilden/helheten.
10. Ge inte upp! Kämpa för ditt barn och dig själv!
11. Kritisera inte myndigheter som socialtjänsten, skatteverket eller domstol på ett osmart sätt. Du kan vara beroende av deras inställning och välvilja i ett senare skede. Däremot om det är en rapport som en myndighet har gjort kan man påtala vilka uppgifter där man själv har en annan inställning.
Kom ihåg att tjänstepersoner är människor som försöker att göra sitt jobb på bästa möjliga sätt.
Om de schyssta och sakliga vägarna ändå inte faller väl ut för en själv och det förefaller rättsosäkert eller diskriminerande i hur en myndighet eller tjänsteperson agerar så ska man såklart därefter anmäla det till IVO, JO, DO tänker jag.
Jag tror att dina erfarenheter kring myndigheter och de som arbetar där skiljer sig markant från många andra som är med om svåra vårdnadstvister. Att säga att de ”försöker att göra sitt jobb på bästa möjliga sätt” kanske stämmer på ett fåtal tjänstemän. Många föräldrars erfarenhet, min egen inkluderad, säger att de (Myndigheterna och deras anställda) i bästa fall inte gör ett katastrofalt dåligt jobb men oftast aktivt förstör för både barn och föräldrar. Jag rekommenderar dig till exempel att läsa om mitt fall under ”Sammanfattning”, läs särskilt dokumentet ”Extern granskning av VBU utredning” så får du se vad någon som faktiskt kan utreda tycker om socialtjänstens utredningar. Läs också mitt blogginlägg ”Socialtjänsten kan aldrig göra fel – med Sanna Klarén” samt boken ”Barn som tivngas välja bort en förälder”. De ger en ganska bra överblick över hur trasigt systemet är och hur skadliga de myndigheter och tjänstemän som håller det igång faktiskt är.
För att få till förändring inom området så krävs det att vi kritiserar: högt, öppet och tydligt. En anmälan till JO, IVO och DO leder ingenstans. Det ska givetvis göras i alla fall, om inte annat så för statistikens skull, men det löser ingenting. Var inte rädd för att höja rösten och säga ifrån.
Tack, jag har läst på litegrann på denna sida men kan läsa på lite mer. Min erfarenhet hittills av socialtjänsten är inte heller positiv. Unga verksamma, troligen utan särskilt mycket livserfarenhet där jag knappt får komma till tals i orosanmölansutredning och de tar mammans svepande ord för sanning och förminskar det som jag tog upp.
Jag har läst på otroligt mycket sedan jag hamnade i denna situation, vilket säkert många gör i vår situation. Mina tips gäller säkerligen inte alla fall men säkert för många, och jag försöker särskilja hur man hanterar sitt eget fall och hur vi kan påverka samhället. Min tanke är att så länge man är i en jobbig sits i vårdnadstvister så kan det vara bra att fokusera just på de tvisterna och att ligga lite lågt med att själv synas allt för stort, vida och brett. Men för den delen tänker jag inte att man ska vara tyst utan jag uppmuntrar till att gå med i grupper och politiska partier och föra fram sakliga argument, statistik och fall för att samhället ska få en mer nyanserad bild av våld i nära relationer och vårdnadstvister. Jag tänker också att det är en bra idé att skriva direkt till folkvalda politiker. Däremot att ens eget namn syns för mycket när man själv befinner sig mitt uppe i en infekterad vårdnadstvist tror jag riskerar att få tjänstepersoner att tänka att man är för fokuserad på att allt ska komma fram rätt i detalj och kritisera myndigheter istället för visa på att man förstår att det finns ett problem. Och nu är jag ute på hal is, men t.ex. gällande föräldraalienation, visst förekommer det alldeles säkert, men jag tror att ibland kan det också kan finnas andra bekymmer i bakgrunden som t.ex. gör att ett barn inte lika mycket tycker om att vara hos sin ena förälder och att denne förälder snarare borde lägga mest fokus på att utveckla detta område hos sig själv före anklaga om föräldraalienation.
Jag tänker att killar och tjejer borde få till sig redan i högstadieålder vad våld är. All typ av våld. Och det borde även där lyftas att man ska alltid försöka att ta hjälp från familj, vänner eller t.ex. psykolog på vårdcentralen om det är något i ens relation eller samspel med andra människor man upplever som jobbigt och undrar om det verkligen ska behöva vara såhär. Det går säkert att hitta vägar hur man kan ta upp saker på ett schysst sätt om man vill få till en förändring. Detta är ett betydligt bättre sätt än jag tänker att många män, inklusive mig, istället är tyst och tänker att det blir nog bättre, men istället riskerar det bli en irritation som växer, eller en situation som inte förändras.